Jag läser i tidningen att Itrim ska ha en presentation i Trollhättan. Eftersom jag ser många av min Facebookvänner är med där och verkar lyckas bra (än så länge) så kan jag ju inte annat än gå in och läsa vad det är för nått. Upptäcker att det är samma skit som jag redan provat och misslyckats med.
Vad texterna inte förtäljer är att det finns inga genvägar. Det är INTE så att man lyckas bättre för att man går ner fort i vikt. Jag är helt av den tron att man måste gå den långa vägen och ställa om hjärnan en gång för alla. Dessutom så har jag nog skrivit vid något annat tillfälle att man ska vara väl medveten om vilken extrem stress man utsätter kroppen för. Det är oerhört jobbigt för kroppen att bara leva på 500 kalorier genom att dricka soppa. Dessutom ska man träna som en jubelidiot på det.
Hade jag vetat det när jag utsatte mej för det, så vete sjutton om jag hade hoppat på. För jag är hellre fet än än att gå och ha ont varje dag!!
Det passar inte alla!! Det passade mej en gång och jag gick ner jätte mycket. Dessvärre gick upp allt, för jag hade inte lärt mej ett jota mer än att äta soppa. Andra gången jag skulle göra om bravuren fick jag problem. Jag kunde inte vara mamma åt tre barn med skola och hockey. Ta hand om ett hus och jobba heltid. Min kropp fixade inte det! Jag fick som sagt problem med tänderna för att kroppen var så stressad. Än idag, nästan 3 år senare så har jag fortfarande ont i munnen. Och det är bara jag själv som kan få det att sluta. Men det är sannerligen lättare sagt än gjort, då man har ett högt tempo i livet.
Nej, jag tänker inte gå med i Itrim. Det är ingen bra metod. Jag undrar just hur upplysta dom är om det?
Önskar däremot att de som faktiskt är med att dom lyckas!
Men var försiktig! Det är inte riskfritt!