Ingen rolig onsdag.

Nu har det varit mycket hyss för Wille på kompassgatan! Idag har jag noll och ingen stubin kvar när det gäller honom.
Morgonen började med att jag upptäckte att "toaluktagottrengöraren" (eller vad man kallar det) var tom...och låg i tvättfatet. Min första tanke var, hur kan det vara tom redan?!? den var ju full igår....nästa tanke, WILLE!! Jodå, mycket riktigt. Han har varit i farten. Fast han var ganska smart...för det var inte han som la den i tvättstället, det gjorde Peter. Nä Wille har klämt ut allt och sedan satt tillbaka den, sen såg Peter att den var tom. Så han tog bort den! Vilken unge kommer på en sån sak?!?! Sen tjuvade han min lilla godispåse med surisar, då blev jag arg för det. Sen kommer han helmålad med röd penna på händerna...och sist men inte minst tar han ut mjukdjuren och kastar dom i taklampan i vardagsrummet...ORKA!!

Den goda nyheten idag är att jag får min virknål så jag kan börja virka mössorna som mina söner kommer använda max 2 veckor. Sedan är mössäsongen över och nästa år så är det inte roligt att ha sånna...jaja...det blir i alla fall kul för mej en stund.

Sminket hallå...!!

Varför ska man ändra på saker som redan fungerar?! Tänkte att jag skulle prova något nytt och lägga mitt smink i en liten sminkväska så jag kan ha med mej den jämt. Ser så många som har det så. Och det funkade ju bra...si så där några dagar. Nu är denna sminkväska borta!!
Det är för j-la typiskt..varför ska jag hålla på!?! Och de som känner mej vet ju hur stort förråd av smink jag har. Har letat nästan överallt...utom under skåpen på golvet i badrummet. Hoppas hoppas den ligger där! Är väldigt rädd för att herr marodör Wille har tagit den och lekt...och sedan gömt den. För han är inte dummare än att han vet att man INTE får röra. Var kan den vara!!!???

Procenten har kommit!

Och gått. Trotsade min hemska huvudvärk, satte mej i bilen med Wille och åkte iväg till Överby och Lindex. Väl där tog det inte länge förrän jag hittade favorit Nr 1 (se inlägg Väntar på procenten ). Det tog en stund att hitta favorit Nr 2, hann till och med bli rädd att den inte fanns kvar. Och vad hade jag då tagit mej till!? Men den hängde allt där...så fin så fin så.
Parkerade Wille utanför provrummen, hade tagit en stor sån där vagn som man handlar med och satt honom i den. För att därifrån komms han ju inte ut....trodde jag ja!! Nog fasen kom han på att man kunde lyfta ena kortsidan och krypa ut där. Så det blev en väääldigt snabb provning. Som tur var så satt dom ju fint så det behövdes inte någon funderan om jag ville ha dom eller inte...allt klär en skönhet...eller hur säger man ;o)
Känner mej väldigt nöjd över inköpen, de hänger tryggt nere i vårat klädrum (pannrum). Nu vill jag bara ha ett par tunnare pösiga byxor. Kanske införskaffar jag mej en sån här oxo...det tyckte Peter jag skulle.

När mörkret faller på

Jag är inte den typen som är rädd att vara ensam hemma eller för mörkret i vrårna hemma. Men nu är jag det! Varje kväll som jag sover ensam funderar jag och jag har låst över allt och jag blir nojig över de dörrar som jag vet är dåliga...typ källaren. Inbillar mej att om jag har nyckeln kvarsittandes i källardörren så hör jag om någon försöker öppna den, för då ramlar den i golvet.
På sista tiden har det varit 3 inbrott på gator nära vårat hus, och då på tider som folk är hemma på. Det är hemskt och otäckt! Ibland, innan jag var så rädd som jag är nu så brukade jag ligga och inbilla sig saker...typ vad skulle jag göra om det kom någon i huset? tänk om dom mördar mina barn? Ibland har jag inbillat mej och funderat så mycket, att jag funderar på att gå upp och hämta en kniv som jag kan ha gömt i sovrummet, och så lägga barnen med mej! Men det har jag aldrig gjort. Och så funderar jag över...om jag kan ringa 112 men är gömd och inte kan prata...fattar dom då att jag behöver hjälp? Ser dom var jag ringer ifrån så de kan skicka någon? En gång var jag nära att ringa och höra bara för att få ett svar. Det är eg ruskigt hur bara tankar kan påverka...som tur är så ringde jag aldrig för jag kunde besinna mej. Men faktiskt så tänker jag mycket mer på det nu än förr, bara för att jag är räddare. Behöver verkligen skaffa ett larm!!

Match

Det var med stor olust som jag lämnade Wille på dagis idag. Han hade sån hemsk hosta och så klagade han på huvudvärk. Men han var ändå piggelinen själv och hade ingen feber.
Kändes konstigt att hälla i honom alvedon och sedan köra honom till dagis. Sitter hela tiden och väntar på att dom ska ringa....men nu verkar väl alvedonen som bäst. Vid lunch får vi se hur det går. Sade till dom att de får ge honom Airomir så att det vidgar rören lite, kanske hostar han mindre då.

Igår fick pojkarna post av mormor, en peng och ett litet skrivet brev. Det är alltid lika uppskattat av pojkarna. Nu kan ju inte Wille läsa men mormor ritade en katt! Sedan gick han och höll sin peng hela kvällen....men nu vet jag inte var han har den. Lite oroväckande med tanke på att det var en hel hundralapp!

Föräldra matchen med Linus lag blev en lyckad match igår. De vann med hela 6-2! Seniorlaget körde med lite fulspel och blev naturligtvis straffade för detta. En fick matchstraff och Peter fick 4 minuter för våld mot egen son! Då myste Linus ;o)
Casper skötte båset för seniorerna och även där pågick fultrix...de ville ut i förtid, och Casper fick sig en tryckare för att han var stenhård med att de skulle sitta tiden ut! BRA Casper!! Speaker för dagen var proffset Katta, som både hejade på lilla laget och fick hjälpa domaren Durra med var pucken skulle släppas ner. Själv skötte jag musiken den lilla stund jag hann se....och det gick ju inte så bra. Katta fick även hjälpa mej med vad jag skulle göra, så det kan gå! Stackars Katta, hon hade det inte lätt! Önskar jag hade lite bilder som jag kan visa, men jag kom direkt från jobbet och inte tänkte gubben på att ta den med sig.

Drömmen lever vidare...

Jag vill ha!

Väntar på procenten...

...från Lindex som aldrig vill komma. Snart måste jag gå och köpa dessa favoriter i alla fall, för dom bara hänger där och skriiiiker...JEEEENNYYYY kom å kööööp mej!! Det är så jobbigt att lyssna på det!

Nr 1, är bara ett MÅSTE...blev kär i den direkt...fanns i vitt o grått...får nog köpa en va vardera ;o)



Nr 2, är oxo ett Måste.....love love, tycker den var så snygg med dragkedjorna.



Nr 3, egentligen så fanns det en annan som var mer jeans än denna, men typ samma modell, den är ännu snyggare....



Suck..vad ska jag göra...jag vill ju ha dom nu! Men så vet man ju hur det är, man hinner knappt få hem kläderna innanför dörren så kommer rabatten nerdimpandes i postlådan eller plingandes på mobilen. Måste säga att jag tycker Lindex borde vara lika bra som Kappahl..för dom har ofta rabatter!

Mary Kay

Här om dagen så blev jag så störd av en sak att jag nu känner att jag måste skriva om det.
Ärendet gäller Mary Kay. En jag känner bloggade om dom och skrev hur mycket hon gillar dom och hur mycket hon hade köpt till rabattpris för att hon säljer grejer åt dom. Som tacken för denna positiva "gratisreklam" får hon ett samtal där hon hotas att bli stämd och så tas blogginlägget bort!?! Men ärligt talat...vad i glödsvedda helvete är det?!?! Kände att jag blev så heligt förbannad...man ska väl vara glad för all reklam man kan få och speciellt när det är bra!?!

Sen i förrgår kom det till min vetskap att en annan jag känner oxo säljer Mary Kay, och då är "reglerna" så att man ska ha svart kjol o kavaj när man säljer. Man får inte bjuda på vin och absolut inte kalla det party! Nähä...man ska gå på något (glömt bort det fiiina ordet som man ska kalla det) och titta på en begravningsklädd person och sedan få lust att köpa skönhetsprodukter. Hur roligt låter det?!?

Nänä...alltså enligt mina tycken är detta inte mer förnämnt än Oriflame. Det är ju ett sminkparty man ska på, man vill ha trevligt...bli bjuden gott o på vin. Har du trevligt köper du!! (så fungerar i alla fall jag) Och med all säkerhet...har man trevligt går ordet vidare och så får fler folk upp ögonen och vill vara med!! Funkar det inte så...eller är det bara jag som gör det?

Känner att jag skriver osammanhängande, men det är bara för att jag är så upprörd över detta och vet inte hur jag ska formulera mej för att få fram hur jag känner rätt. Tänker i alla fall uppleva detta stelhetsparty någongång när jag får chansen så jag får en egen uppfattning om detta är så mycket bättre än allt annat smink så får vi se sen vad jag skriver....fast nu kanske jag blir stämd och åker i fängelse innan jag hinner skriva igen, bara för det jag skrev nu...vem vet!

Fy för bra böcker!!

NÄ...vad är det för njutningsbart med en bok som är SUPER DUPER bra?!? Man läser tills ögonen blööör njuter av varje mening och samtidigt så önskar man att boken aldrig tar slut! Man känner ångest över känslan att aldrig mer hitta en bok som är så bra. Ju närmare slutet man kommer desto värre blir det, men man kan inte slita sig från att läsa!
Just nu läser jag Dan Brown, Den förlorade symbolen. Har älskat hans böcker som handlar om Robert Langdon och hans värld av symboler, myter o hemliga sällskap. Sist jag hade denna vånda var när jag läste Twilight böckerna....ÅH SÅ BRA....om jag hade förmågan att läsa böcker flera gånger skulle jag läsa dom igen. Men...jag gillar inte att läsa en bok mer än en gång, tycker det blir tråkigt när man känner igen och vet vad som händer...inget blir som första gången i alla fall.

Är det bara jag som finner denna känsla hemsk?!

Mästerkock!

Bara så ni vet så gör jag världens godaste lasange!! Det tycker i alla fall Samuel K ;o)

De du Ulrika! Vilken sötnos...


Det är så roligt att höra andra gilla maten....hihi

Grattis....

Vhc som klarade sig kvar i div 2...så himla roligt och jag är så glad för Peter (min man) och lagets skull. Vilken pärs...!!

Förvånasvärt nog så fick till och med jag ett omnämnade på hemsidan. Och det var på tiden måste jag nog säga... ;o)
Under Leif's speciella tack kan man läsa : Tack till Jenny Andersson, som släppte till Peter.
Fantastiskt roligt...hihi

Killarna fick med sig en bunt med fina hela klubbor hem oxo, och det var så roligt att se hur ögonen lyste på dom. Mest tror jag nog Willes ögon lyste...varför? Jo för när vi stod där i ishallen och såg spelarna gå in så står Emil L (målvakten) där bredvid oss. Och då säger Wille att han vill säga grattis till Emil, så jag bär fram honom till Emil och säger att han vill säga något. När Wille har hans uppmärksamhet så klappar han om honom och säger "Grattis Emil"...och han klappar länge, lycklig! Då går Emil raka vägen till klubbskrubben och hämtar en fin målvaktsklubba till Wille. Han strålade som solen och hade vunnit högsta vinsten. Han är så faschinerad av målvakter (säkert som alla ungar) och det bästa är plockhandsken.
Det var en lyckad kväll...

En liten påminnelse inför sommaren....

Så här inför fiskesäsongen känner jag att det är dags för en favorit i repris. Måste påminna mej själv varför jag ALDRIG kommer att åka själv med mina barn och fiska igen. För det får jag nog bittert ångra i så fall...detta hände i Augusti 2009 en varm kväll.

"Mina barn älskar att fiska....det gör inte jag. Men vid ett svagt ögonblick igår så lovade jag att vi skulle ut och fiska i dag (kväll). Så sagt och gjort, vi packade våra grejor. Tre metspön och ett kastspö. Vi åkte ner till slussarna för jag tänkte att det är nog skönare att stå på en brygga eller stig vid kanalen när man ska ha med sig vilde Wille.

När vi kom dit så började jag med att sätta på Wille flytvästen, för han verkade helst vilja stå och balansera vid kanten. Lite med hjärtat i halsgropen så började jag ta fram fiske sakerna. Då byttes ju naturligtvis hans intresse till det i stället för vattnet. Jag hann inte mer än få ut Linus med metspö och börja sätta på en ny lina på det stora spöt (hade tänkt fiska själv) så har han fastnat i ett träd!!! Casper ville vid det här laget oxo ha hjälp med att sätta fast ett drag. Så jag lägger ner det stora spöt och hälper Casper. Sen går jag till Linus men inser att det är bara att dra av linan......Wille som har grejat lite gnäller till och när jag ser på han så har han krokat fast sig i sina byxor med diverse olika drag.....SUCK.......nu är jag ganska irriterad!

Efter jag har ordnat NYTT spö (tur att vi tog med 3) till Linus och krokat loss Wille, så tar jag upp kampen med mitt eget spö. Otroligt nog så får jag ihop det och när jag satt på mask och ska till att börja fiska så fastnar JAG i ett träd....helvetes jävlar skit och förbannelse.....jag kokade!! Turligt nog så fick jag loss spöt och kunde slänga ut det i kanalen. En liten stund så är allt fridens liljor tills Linus har trasslat linan....och jag menar verkligen trasslat linan. Då får jag gorma lite och så tar vi fram spö nr 2. William har skött sig ganska bra förutom att vi hakat loss några fler drag och sagt till några gånger att man inte får röra. Icket att förglömma så har han trasslat in sig lite i linorna oxo! Men höjden var när en hund kom gåendes, och Wille satt med fiskespöt.....alla som känner han och vet hur mycket han älskar hundar kan ju förstå vad som hände då. Han släppte allt....och där nere i kanalen låg spöt! Som tur var så fick vi upp det..

Vi fick i alla fall fisk....den första fick Wille med lite hjälp. Och sen fick Casper en mört.....en stund senare så trasslade Linus in linan igen på spö nr 2 och då fick han inte fiska mer...10 min efter det så packade jag ihop....för då var mitt tålamod slut!!!"

Kan tillägga att jag ännu inte trasslat upp fiskespöna utan de ligger i bagaget på min bil!! Redo för att aldrig användas igen....

Änglavakt

Det är tur att de små barnen har tur oftast! Igår hände en olycka som inte ska hända men slutade bra.
Linus hade en kompis hemma hos sig och de ville leka på hans rum, men så var odågan framme och ville vara med. Så när det stod vid dörren och motade honom så stötte de till lagerhyllan som står precis innan för dörren...på den så står en tv...och tv:n brakar ner i golvet! Så otäckt....men ingen stod framför den som tur var! NU måste jag ta tag i hans rum och göra det i ordning!

Wille odåga var även framme med sina ideer när vi var på VHC matchen igår kväll. Jag stor i cafeterian och han hade köpt lite klubbor. Själv tittade jag efter Casper som inte var där han skulle. Han var hungrig och jag skulle köpa lite mat till honom. Då går Wille ut men en lagkompis till Casper...hörde att de skulle leta efter Casper. Men så kommer han...betalar mat och går sedan ut och letar efter Wille, som naturligtvis är pusts väck borta. Letar där jag såg honom sist och går sedan åt andra hållet, då kommer Peter med Wille och har onda ögon...(stressad som han var). Det som hänt var att Wille hade avvikit från sitt sällskap och tyckt att han ska gå in till A-lagets omklädningsrum. Där hade Peter hittat honom sittandes med målvakts Emil och käkat klubba i godan ro, vid hans benskydd...sista platsen på jorden som jag och Peter ville ha honom just då...

Ett gott skratt förlänger livet....

Oj vad jag gjorde bort mej igår på jobbet. Det var nämligen en läkare som ringde mej från växlen.

- Läkarsökningen!
- Ja hej, jag söker röntgenjouren.
- Ok, Mananna...
(skratt i andra luren)
(jag börjar skratta)
- Är du säker på att det inte är banana? (skratt)
- Nä...(skratt) och så börjar jag sjunga manamana..manamananna...manamana... (mupparna)...nä fy så elakt, det var inte snällt, sa jag.
- (mycket skratt) Nä, men man dras ju onekligen till detta, säger läkaren som tröst.
- Ja, visst gör man. Efternamnet vill jag inte ens ge mej på att försöka uttala (fniss). Vänta lite så kopplar jag...

Senare på kvällen får jag en till sökning på denna jour och jag blir så full i skratt, men säger inget. Ber sedan min kollega att titta på detta namn...för det är så roligt, och så hade jag tänkt berätta om det roliga som hände...

- Aha...ja..Marianna...
- VA!?!

Jag går över till hennes sida och får då se att r o i som är ihopskrivet har i pricken över sig på orginallistan, men den syns inte på min kopia....OJ vad jag kände mej dum!!!
Men ett gott skratt förlänger väl livet....

Dagens Fynd...

Denna rubriken snor jag från min vän idag, för jag kan inte komma på något bättre att beskriva dagens inköp.
Åkte med gulliga arbetskamraten Pia till Överby idag efter jobbet. Hade barnen med mej som blev väldigt förtjusta över att hon var med. Alla utom Casper som lät tristheten ta över. Han kunde inte se tjusningen med att följa med mamma o handla kläder....hmmm...konstigt.
I alla fall så hittade jag denna gudomligt söta tunika. Jag älskar älskar älskar den! Lite dyr tyckte jag den var med jag hade ju 30% så det var överkomligt.



Wille sprang som en jude i affären och Pia hade fullt upp med att passa honom. Stackars Pia, hon fick nog inte titta så mycket som hon ville. Tack vännen!! Dessutom fick hon prova på hur det är att skämmas över barn, för naturligtvis så hann ju Wille ställa till det....precis vid ingången till Kappahl så hade dom en stor "knippe" ballonger...dom tyckte Wille om! Så mycket, att när jag stod i kassan så hör jag ett ljudligt pang!!! Och jag visste ju vem det var....HAHAHA...sedan kom Pia med ett stadigt tag i Willes hand mot mej...Tack gud för att någon i 5 sekunder trodde att det var hennes unge och inte min!!

Efter dom pinsamheterna så gick vi ner till Skopunkten och kollade på skor. Då hittade jag dessa som blev dagens fynd!



De hade kostat 499:-, men kostade nu bara 199:-. Även Pia hittade sig ett par söta tygsandaler med lite klack...vit o blårandiga, som oxo kostade 199:-. Då kom jag på snilleblixten att jag kunde ju betala hennes skor för då blev det halva priset på ena och sedan kunde vi ju dela på totalkostnaden. Så blir skorna lite billigare...sedan vid kassan frågar tjejen om jag vill bli medlem hos dom o få ett kort. Då skulle jag få ytterligare 10% rabatt på köpet. Totalkostnaden av dessa stövlar blev 134:-!!! Är inte det dagens fynd så vet jag inte vad som är det.

Efter det så dundrade jag o barnen iväg till hockeyn för att se VHC spela, hade lovat Katta att hjälpa henne i cafét för att hon skulle vara sjukvårdsansvarig. Har kommit hem för en stund sedan och just nu har jag så ont i min bak att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Det var inte bra att varken gå eller stå!! I morgon ringer jag till VC så de får kolla vad som har hänt med min svans. VHC vann överlägset kan jag tillägga.

Filtring...

Åh vilken plåga det är att sitta på jobbet idag. Hela arslet är bortdomnat, kan inte sitta rakt, kan inte sitta snett, kan inte sitta bakåtlutad...ajajaj. Gjorde ett tappert försök med att göra en sittring av filtar. Men det funkade inte heller *suck* Just nu står jag...och så är det så varmt här inne att jag håller på att kvävas...verkar bara vara jag som upplever det så. Får sitta nere i hörnväxelbordet och smygöppna fönstret tills någon ropar till...tycker hemskt synd om mej själv. Skönt att få gnälla av sig lite.

Gamla vindar å vrår....

Eftersom jag är en sån fantastiskt snäll fru så åkte jag iväg med min mans mediciner till hans jobb (ca 3 km från hemmet).
Och varje gång jag åker dit tänker jag på vilken fantastisk plats hans jobber ligger på och hur fel det är att hans jobb ligger där. Restadgård...vilket naturskönt område med massor av gamla tegelhus och vackra fönster. En plats med massor av historia, inte så trevlig historia vad jag har förstått...men ändå...det är Vänersborgs svar på Furu. Vi från norr vet direkt...



Nu är ju detta en gammal bild..men titta bara vilka hus alltså. Och på vägen hem så började jag naturligtvis att fundera. TÄNK...om man fick gå in i alla hus och gå in i alla vindar o vrår och kolla. Vilket äventyr det hade varit...åh vad jag vill det!! I mina tankar tänker jag vindar som man ser i filmerna...gamla med massor av saker...lite spindelväv...kistor, spinnrockar, garderober, byråer, hårda vackra kartonger med lock, leksaker, en gunghäst...Säkert har någon redan varit där...men kanske skulle man hitta något spännande. Fast utan fynd hade det ändå varit super spännande att bara få gå där och insupa byggnadens ålderdom och historia. Fantisera vad som kunde ha varit i det rummet och vad dom hade haft det till. Om jag fick chansen skulle jag gärna velat bo där...för det är så vackert. Så just nu om jag fick en önskan så skulle den vara att få tillträde till Restadgårds alla byggnader och nycklar till alla rum!

Gulle pojkar

Idag söndag när jag var på cupen och gjorde mitt datapass så fick jag med mej hem lite grejor till Casper från laget o cupen. Mamma Lena Sahlström hade scrappat ett jättefint kort till Casper som alla lag kompisar skrivit under.







Casper blev väldigt rörd och glad för sin present och tyckte den var jätte snygg. För att citera honom så kände han sig omtyckt. Vilken fantastisk tanke o gest av laget. Och visst blev mamma rörd oxo, så himla himla fint gjort. Han fick oxo en massa godis, men jag vet inte om alla fick det eller bara Casper...jag fattade inte alls. Trodde alla fått likadant...ett kort o godis...hmmm...

När vi satt på akuten läste jag en gammal Min Häst och fick se att någon inte tagit ut den fina bilden som var där, och ful som jag är så tog jag ut den för att vilde Wille älskar hästar. Han blev jätte nöjd och ville absolut att jag skulle ta en bild.



Eftersom Linus inte fick något var han lite missnöjd! ;o)

Vecka 9

Herre gud...äntligen är denna helvetesvecka över. Veckan började någorlunda bra, fick vara hemma måndag o tisdag för att Wille var lite krasslig. Passade bra för att jag själv åkte på någon magvirus. Behöver inte gå in på detaljer om vad följderna av det var. Magen var i alla fall inte bättre på torsdagen sen vände det. Linus blev sjuk på tisdags kvällen. Men som tur var så var Peter ledig då så jag kunde jobba. Denna veckan har drog våran Sportex Cup igång och jag kände verkligen att jag inte var med i förberedelserna alls...visste knappt vad eller var jag hade min plats. Allt var så rörigt. Men en eloge ska alla andra som planerat o fixat ha! Jag är tacksam att det finns så många duktiga o ordningsamma föräldrar i vårat lag.
Helvetet började på torsdag, efter att jag fått veta att jag inte kunde jobba mitt morgonpass på cupen för att jag inte fick ledigt. Varför jag inte fick ledigt var för att det var ett UPS-server byte på Näl som gjorde att vi var tvunga dubbel bemanna växeln. Vi har ett liten bunker inne på Näl med 2 extra telefonistbord ifall man skulle tappa kontakten med växeln i Vänersborg....

Jaja...torsdag då. Åkte o jobbade som vanligt och skulle åka till ishallen för att lära mej datorn och lägga in lagen. Naturligtvis så glömde jag papprena på lagen. Som tur var så hade en redan ordnat med det...bäst som vi satt där och undervisades så reste jag mej upp 15 sekunder, och när jag skulle sätta mej igen så fanns inte stolen där! Jag ramlade med alla ina kilon rätt ner i golvet....det gjorde så ont att jag bara ville svimma. Och hade inte andra personer varit där så hade jag mördat Mr Odåga Wille. För han hade trippat in i rummet och ville låna stolen utan att jag hörde det. Sov inte många timmar den natten. På kvällen kom jag ihåg att vi inte betalat våran peng för lotteriet, eller ordnat barnvakt på fredagen eftersom jag hade mitt datapass på fredag eftermiddag redan kl. 15 (visste inte om jag fick gå tidigare från jobbet). Som tur var så kunde Katta täcka upp mellan kl. 15-16 om jag inte kommit och sedan så fick jag farfar till att hämta Wille från dagis och även Linus som hade feber o ont i halsen. Ringde sedan en mamma som hade koll på lotteriet och hörde hur jag skulle göra. Men de hade ordnat allt (tack o lov)och jag behövde inte bekymra mej.
Fredag morgon, skjutsa Wille till dagis o sedan åka till Näl och jobba några timmar i bunkern. Kom sedan tillbaka till Vänersborg och frågade om jag fick gå lite tidigare. Synd nog så fick jag inte det och jag var gott besviken. Höll noga koll på vårat lag under dagen...vid ca 15.40 så ringer Peter o säger att Casper nog fått hjärnskakning igen. Tyckte så synd om honom. 15 minuter senare ringer Katta o säger att jag får åka o möta ambulansen på akuten...VA?!?! Tydligen hade Casper sjunkt så mycket i medvetande att de ringt 112.
Fick kasta mej från jobbet och åka iväg...på vägen så ringer Peter o säger att han inte får åka med för att det är fullt i ambulansen och att Casper var jätte dålig. Då blev jag ännu mer rädd. Tusen tankar hann fara i huvudet, hur var han när jag fick se honom...piggare? sämre?
Stod på akuten och såg när ambulansen kom....fick vänta...varför?!?! Hur dålig var han egentligen???
När jag väl fick gå till honom mötte jag en trött pojke men inte döende...*dubbel pust* Fick träffa läkare snabbt och blev skickade till röntgen. Den visade inget och vi fick åka hem. Totalt var vi 3 timmar på akuten...så det gick snabbt.
Lördag fick vi vara hemma och Peter åkte till cupen och jobbade sitt pass där. Själv har jag så ont i min bak att jag har svårt att göra saker utan smärta. Kan inte ligga på rygg, inte böja mej ner, inte resa mej eller luta mej bakåt sittandes. Idag söndag så såg jag att blåmärken uppkommit...stackars mej!