På morsdag:
Wille: Vet du hur mycket jag älskar dej?
Jag: Nä.....
Wille: Lika mycket som du älskar mej....
Jag: Aha...mest i världen!
Ibland är han ju för jädra gullig den odågan!
söndag 1 juni 2014
Indras mediciner!
När Indra kom hem så fick vi ju naturligtvis med oss en del mediciner.....6 olika mediciner som skulle ges på alla möjliga sätt och tider....
Baytril - 10 dagar 2 ggr/dag
Adapsin - 10 dagar 3 ggr/dag 1 timme före eller efter måltid
Mirtazapin - 7 dagar 2 ggr/dag
Tradolan - 3 ggr/dag 3 dagar, 2 ggr/dag 3 dagar
Primperan - 2 ggr/dag 7 dagar
Och så den sista medicinen som jag gav i 3 dagar 2 ggr/dag (kommer inte ihåg namnet)
Lite sårvårds grejor fick vi införskaffa oss i fall att vi behövde tvätta såret. Men det behövdes inte. Jag kan säga att medicinerna tog sin tid att dona med....det var ett heltids jobb! Maten i övrigt skulle vara näll mat. Så jag kokade torsk, kyckling, köttfärs och ris. Maten skulle ges upphöjt och jag skulle försöka göra bollar utav allt.....små portioner flera ggr/dag. Det är skönt att de är över nu!!
Återbesöket på Blå Stjärnan gick bra. Stygnen och nya blodprover togs. Nu skulle hon ha mat för återhämtning....hon hade ju gått ner ganska mycket.
Tyvärr så hade njurvärdet gått upp lite fick jag reda på efter några dagar så det blev till att byta foder igen. Nu håller vi på att köra in specialfoder som är bra för njur problem.
Baytril - 10 dagar 2 ggr/dag
Adapsin - 10 dagar 3 ggr/dag 1 timme före eller efter måltid
Mirtazapin - 7 dagar 2 ggr/dag
Tradolan - 3 ggr/dag 3 dagar, 2 ggr/dag 3 dagar
Primperan - 2 ggr/dag 7 dagar
Och så den sista medicinen som jag gav i 3 dagar 2 ggr/dag (kommer inte ihåg namnet)
Lite sårvårds grejor fick vi införskaffa oss i fall att vi behövde tvätta såret. Men det behövdes inte. Jag kan säga att medicinerna tog sin tid att dona med....det var ett heltids jobb! Maten i övrigt skulle vara näll mat. Så jag kokade torsk, kyckling, köttfärs och ris. Maten skulle ges upphöjt och jag skulle försöka göra bollar utav allt.....små portioner flera ggr/dag. Det är skönt att de är över nu!!
Återbesöket på Blå Stjärnan gick bra. Stygnen och nya blodprover togs. Nu skulle hon ha mat för återhämtning....hon hade ju gått ner ganska mycket.
Tyvärr så hade njurvärdet gått upp lite fick jag reda på efter några dagar så det blev till att byta foder igen. Nu håller vi på att köra in specialfoder som är bra för njur problem.
Sjukis!
Det är aldrig roligt när ens djur är sjukt. Jag har aldrig haft en djur som varit så sjukt som våran älskade hund har varit.
Allt började med löpen. De två första veckorna var helt normala, men när två veckor var gjorda började hon kissa väldigt mycket. Hon kissade ner sig och kunde inte alls hålla sig....oavsett hur ofta vi var ute.
En vecka med detta så fick hon feber en kväll. Fick telefonnrumret till en veterinär på annan ort och han skrev ut Bactrim åt mej. Allt tydde ju på att hon hade fått en urinvägsinfektion. Detta var en onsdag, hon piggnade till på dagen och på torsdag morgon var hon rätt pigg oxo.
Men på kvällen blev hon dålig igen...ännu sämre rättare sagt. Pratade då med Agrias jour veterinär som tyckte jag kunde ha is i magen och åka in akut på morgonen.
Så här såg hon ut hemma när hon var dålig....mitt hjärta!!
I alla fall så åkte vi in akut till veterinär på fredagsmorgonen. Där togs blodprover och röntgen. Nu misstänkte man ju helt klart livmodersinflammation. Blodproverna visade på höga infektionsvärden, skyhöga levervärden och lite förhöjt njurvärde. På röntgen såg man tyvärr inte livmodern på grund av att hon hade mycket bajs i tarmarna. Men man såg att det var en knöl på njuren?!
Därifrån fick vi åka vidare till Blå Stjärnans sjukhus. Väl inne där blev det konstaterat att Indra inte skulle få åka hem. Hon var för dålig. Ett ultraljud gjordes och knölen på njuren konstaterades.
Sjuk av oro och lessen kom en sköterska in på rummet och hämtade Indra. Där stod jag i rummet med mitt koppel i handen.....det var de hemskaste jag varit med om på länge!! Jag bara lipade.....
Njuren opererades bort på lördagen. Inte helt utan komplikationer....hon hade fått en bukhinneinflammation på köpet. Hela njuren var fylld med var....jag fårgar mej än idag hur fan de kunde ha hänt??! Väntar på att få biopsi svar. I alla fall mådde Indra helt enkelt jätte dåligt....från lördag till måndag så gick man och svävade mellan hopp och förtvivlan. Hon ville inte äta....det samlades vätska i magen hela tiden som kom upp spontant. En sond fick sättas in som de kunde använda för att suga upp vätskan i magen.
På måndag förmiddag när veterinären ringde så ville hon att vi skulle komma och hälsa på Indra. Det var inte vanligt att göra så för oftast så blir hundarna så ledsna när man åker hem och de får stanna. Men i det här fallet så trodde hon att det skulle vara bra för både hunden och mej.
Så jag och maken dundrade ner 10 mil till Göteborg för att hälsa på henne 10 minuter.
Såret var jätte fint när vi fick ta bort plåstret. Hundar har ett fantastiskt läkkött!
Allt började med löpen. De två första veckorna var helt normala, men när två veckor var gjorda började hon kissa väldigt mycket. Hon kissade ner sig och kunde inte alls hålla sig....oavsett hur ofta vi var ute.
En vecka med detta så fick hon feber en kväll. Fick telefonnrumret till en veterinär på annan ort och han skrev ut Bactrim åt mej. Allt tydde ju på att hon hade fått en urinvägsinfektion. Detta var en onsdag, hon piggnade till på dagen och på torsdag morgon var hon rätt pigg oxo.
Men på kvällen blev hon dålig igen...ännu sämre rättare sagt. Pratade då med Agrias jour veterinär som tyckte jag kunde ha is i magen och åka in akut på morgonen.
Så här såg hon ut hemma när hon var dålig....mitt hjärta!!
I alla fall så åkte vi in akut till veterinär på fredagsmorgonen. Där togs blodprover och röntgen. Nu misstänkte man ju helt klart livmodersinflammation. Blodproverna visade på höga infektionsvärden, skyhöga levervärden och lite förhöjt njurvärde. På röntgen såg man tyvärr inte livmodern på grund av att hon hade mycket bajs i tarmarna. Men man såg att det var en knöl på njuren?!
Därifrån fick vi åka vidare till Blå Stjärnans sjukhus. Väl inne där blev det konstaterat att Indra inte skulle få åka hem. Hon var för dålig. Ett ultraljud gjordes och knölen på njuren konstaterades.
Sjuk av oro och lessen kom en sköterska in på rummet och hämtade Indra. Där stod jag i rummet med mitt koppel i handen.....det var de hemskaste jag varit med om på länge!! Jag bara lipade.....
Njuren opererades bort på lördagen. Inte helt utan komplikationer....hon hade fått en bukhinneinflammation på köpet. Hela njuren var fylld med var....jag fårgar mej än idag hur fan de kunde ha hänt??! Väntar på att få biopsi svar. I alla fall mådde Indra helt enkelt jätte dåligt....från lördag till måndag så gick man och svävade mellan hopp och förtvivlan. Hon ville inte äta....det samlades vätska i magen hela tiden som kom upp spontant. En sond fick sättas in som de kunde använda för att suga upp vätskan i magen.
På måndag förmiddag när veterinären ringde så ville hon att vi skulle komma och hälsa på Indra. Det var inte vanligt att göra så för oftast så blir hundarna så ledsna när man åker hem och de får stanna. Men i det här fallet så trodde hon att det skulle vara bra för både hunden och mej.
Så jag och maken dundrade ner 10 mil till Göteborg för att hälsa på henne 10 minuter.
Indra var ingen vacker syn....jag led så när jag fick se henne. Hon gick på höga doser smärtstillande och man kunde se att hon kände igen oss...men mycket mer än så var det inte. Vi fick in en skål met mat och skulle försöka pilla i henne om det gick. Men hon ville inte alls....det var så hemskt!!
När vi sedan lämnade henne tänkte man att det var sista gången vi såg henne.....Men efter tisdagens samtal så hade det vänt!! Hon åt själv och var mycket piggare....kanske gjorde vårat besök susen?! (vill i alla fall tro det). Vi fick besked att vi skulle få ta hem henne på onsdagen!
Onsdagen kom och vilken lycka det var att få hem henne!! Svärfar följde med mej och hon var så pigg och glad.
Sakta men säkert går vi mot det normala igen. Man fattar inte hur mycket man älskar sitt djur förrän något händer. Egentligen är man ju en idiot som skaffar sig djur. Man vet ju att något kan hända och att de blir gamla och en dag måste bort! De dagarna är ju så hemska och det känns som att man sliter hjärtat ur kroppen!! Men nu hoppas jag att inget mer händer....inget får hända!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)