I'm back!!

Nej jag har inte slutat skriva, fast man skulle ju kunna tro det. Har inte riktigt varit i form den senaste tiden.

Har gått på helfart på påsarna igen och det var mycket jobbigare än jag föreställde mej. Tröttheten har varit hemsk, det har snurrat i huvdet och jag har varit hungrig.

Nu börjar jag känna mej bättre.

Siktar på att ta mej till träningen på söndag men det ser tjockt ut. Har jobbat hela veckan och helgen är propptjock. Lördag ska Linus till Strömstad och spela polspel....kommer inte hem förrän efter kl. 21!! Hur roligt är det en lördag....*suck* Söndag har Casper match i Skara, samling kl. 09.00...där rök den sovmorgonen....och maken har match mot Bäcken borta. Tror inte jag kommer mej till nån träning....om jag inte väljer stanna hemma på söndag. Men då kommer mitt samvete in....borde åka och kolla på honom. Det har varit tunnt med det på sistone.

Ny utmaningar i livet blir att ta hand om musiken på A-lagets matcher. Mixa med musiken och lägga till lite effekter när det händer ngt. Ex. spela snickerboa när gästande lag åker ut. Eller spela CanCan när vi vunnit.

Gjorde en ny skiva för någon kväll sedan. Var så dum så jag la den på bordet i vardagsrummet. Dagen efter när jag kom hem från jobbet var den puts väck borta!! Och jag har ju mina aningar om vem

det kan vara som tagit den. Men personen i fråga nekar i sten. Det gör visserligen alla mina barn när man fråga vem som gjort vad.

Är inte det märkligt?! Att saker bara händer av sig självt??!!

Mej veterligen så har vi varken spöken eller andra inneboende i huset förutom vi.

Vad händer då? Willes bravader är små men naggande goda. Nyheten är att använda plastpåsar när han badar och sedan slita sönder dom i småbitar så det flyter plast i hela karet. Inte roligt när man drar ur proppen. Han har även lyckats köra in en pinne rätt i kinden under ögat en dag på dagis. Blir nog ett fint litet ärr....maten är ett STORT problem just nu. Allt är dåligt och VARJE dag äter han kall mat...för att han inte äter upp i tid. Man får räkna med 1 timmes middag för honom....

Linus har börjat vakna på nätterna igen, gråtandes.....men det är alltid lika roligt att se vad han drömmer om. Alltid är det nått han har att säga när han kommer. Tidigare i veckan hörde jag hur han kom nerfarandes för trappen, lite snyftandes. I ena handen hade han en hockey klubba och i den andra kudden. Som tur var hade vi inte somnat så skrattet var ju givet när han kom ner sån. När han sedan vaknade till så nekade han bestämt att han tagit ner nått.

Min storhulk...han bara är!