torsdag 23 maj 2013

Spår (löst)


I måndags började vi på valpkurs. Tyvärr så hade kursen redan startat 2 veckor
innan så vi har missat lite. Förhoppningsvis gör det inget.
I alla fall så fick bäbisarna prova på lite spår.
Indra fattade inte galoppen speciellt bra och igår bestämde vi oss för att göra ett nytt försök.
Skam den som ger sig och min darling ska bli bäst!!

Sagt och gjort. Jag hade skaffat mej korv som William delat i lagoma bitar.
Vi cyklade ut till vinchgatan som är en ganska lång gata med lite skog och  högt gräs.
Jag kollade vinden så att hon inte skulle få lukt direkt efter korven. Gick en
lagom bit och la korvar med jämna mellanrum.
Väl klar och redo att åka tillbaka och hämta Indra så inser jag och Wille
att det finns fler som vet att det ligger korv på backen.
Nämligen kråkor!!!

Wille fick stanna kvar och mota kräken med stenar medans jag åkte
hem och hämtade vovven.
När jag kom fram och skulle börja så gick det rätt bra från början. Sedan ville
ju kråkjävlarna inte ge sig och de var ju rätt spännande oxo tyckte Indra.

Vi tappade fokus men hittade det igen efter en stund, insåg oxo att det saknades lite korvar i spåret och avstånden mellan blev lite för långa. Jag var skitförbannad!!!
Men så fick vi napp igen och hon sökte jätte bra!!
HELT plötsligt kräks hon upp korvarna och vet var precis som om ngt fastnat i näsan eller halsen.
Hon kräktes två gånger och sedan åt hon gräs som besatt. Hörde att det var något som åkte upp
och ner i halsen. Jag blev livrädd. Tog upp telefonen och funderade om jag skulle
våldgästa någon veterinär. Speciellt den som bor 500 m bort från oss och som har sin
mottagning i huset. Men jag tog mitt förnuft till sansa och avvaktade lite.
Lyfte upp henne och började gå hemåt. Då slutade "hickningarna" (eller vad de va)

Hemma på våran gata träffade vi våra grannar som oxo har hund. En golden kille som  heter Gizmo.
Han var lite läskig i början men sedan blev de goda vänner och busade som bara den.
(under uppsikt så klart)


Tack o lov så är hon sig själv igen!!
Vi gör ett försök igen med spårningen en annan gång och denna gången i lite mer kort gräs och UTAN kråkor!!
Skam den som ger sig....

Inga kommentarer: