Med sånna här skönheter som jag införskaffat mej (något slintare än dessa dock) borde ju jag ha varit en stjärna på isen. Dessutom är jag "rightare" i hockey världen och det är ju himla bra att vara. Eftersom de flesta är "leftare".
Ja, och vad betyder då det. Enkelt förklarat så är det åt det håll man håller klubban i
och skjuter.
Jag har överlevt, och jag kan verkligen säga att det är svårt!!
När ungarna susar över isen så ser det ju så lätt ut. Ser inte ens ut att göra ont när man ramlar.
Verkligheten är nått helt annat. Åtminstone så säger hjärnan det.
Lyckades i alla fall att stå på fötterna matchen igenom.
Gjorde det klassiska misstaget när jag snörade på mej dom. Knöt för hårt!! Efter att ha stapplat mej över isen till andra sidan så hade jag ont i fötterna...JÄTTE ont!!
Lossade lite och sedan var det hur lungt som helst. Vid några tillfällen så kändes det som om jag hade lite domnade tår. Men inget som var nått att tala om.
Efter matchen blev jag sittandes i avbytar båset för att mina skor var på andra sidan hallen på läktaren. Har inga skydd. Och andra personer...stängde utvisningsbåset...och då kommer ismaskinen ut.
Försökte få Wille att gå till andra sidan och hämta dom. Och han gick...men inte dit.
Efter en stund fick jag ringa en mamma som var uppe i cafeterian, och be henne komma med dom.
Hmmm....
Barnen vann som sig bör!
6-5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar